Foto: Maria Holmén, TR Bild

Joakim Reiser, uppfödare

I skogsbrynet nedanför Järvsö klack ligger en klassisk hälsingegård. Bakom en stallknut sticker en raggig pannlugg fram. Det skulle kunna vara ett kallblod med förnamnet Klack, men den här pannluggen tillhör Joakim Reiser, en av gårdens två “Klack-uppfödare”.


– Det är Jessica som döper hästarna. Ärligt talat, jag är sämst på namn. När de är tre år vet jag knappt vad de heter, men jag vet vad mamman heter. "Jag kör Mollys bäbis idag…" Alla i stallet skrattar åt mig!

För trettio år sedan träffade en motorintresserad 19-åring som knappt sett en häst sitt livs stora kärlek. Skulle Joakim Reiser överhuvudtaget få träffa sin Jessica Olsson fick han träffa henne i stallet hos hennes kallblod. Eftersom Jessica inte kunde sko tänkte Joakim som saknade hästvana att "det där kan väl jag lära mig". Idag lever paret på sina hästar. Man föder upp, tränar och tävlar med sina ögonstenar. Till våren väntas åtta nya föl.

– Vi brukar få fyra till sex föl varje år. I år är det fler för det är några ston ur tävlingsstallet som fått gå över till avel. Så vi kanske måste sälja någon avkomma, men en tre, fyra i varje kull kan vi behålla och träna och tävla själva.

Joakim fortsatte länge att arbeta heltid inom familjeföretaget. På dagarna sålde han borrtjänster i Stockholm och om kvällarna tränade han häst hemma i Järvsö eller åkte på trav. För femton år sedan tog han beslutet att bli uppfödare och tränare på heltid.

– Hästarna sprang inte in så mycket pengar på den tiden, så det var ett stort och svårt beslut. Det gör de för den delen inte nu heller, men vi lever på det och kan göra det. Då var det inte samma sak. Man fick åka runt och sko lite extra på sidan för att det skulle gå runt.

Beslutet har han aldrig ångrat. Idag har uppfödaren anmält sig till kursen för att bli proffstränare, men han planerar inte att ta in några hästar i träning utan fortsätta att arbeta med de egna uppfödningarna.

– Det bästa är att få följa hästarna och se hur de utvecklas. Gå titta på dem som små i hagen och känna "den här tror jag på". Sen får man ju alltid revidera det, ha, ha, ha. Det händer ju saker hela tiden. För tjugo år sedan tyckte jag man skulle ha långa hästar, det har man gått ifrån. Nu är det tvärt om.

Klack-hästarna kommer ur en nobel blodslinje. Stona stammar från Järvsöfaks mamma Järvsö Anna, där "Faksens" lillebror Klack Jo och miljonärskan Klack Vilja är mest namnkunniga. Ännu.

Efter trettio år har uppfödarparet rutin. De känner sig trygga när fölningarna drar i gång under våren, och Joakim längtar efter att få göra det som varje uppfödare drömmer om och längtar efter: Gå ut i hagen och lära känna fölen i den nya kullen.

– Det blir ju som våra skötebarn. När man sen kört in dom blir det svårare att sälja för man får en personlig relation till dom. Ingen individ är den andre lik och de blir som en i familjen. Vi har provat sälja på auktion, men jag tycker inte vi fick rätt respons. Jag säljer gärna, men då vill jag ha rätt betalt för dem, annars kan jag lika gärna träna själv. Vi lyckas ändå leva på det här.

Hösten 2023 gjorde Travronden ett fint reportage med Joakim & Jessica - det hittar du här!