Foto: Svanthe Harström, TR Bild

Emelinda Persson, ponny

Snart börjar Emelinda Persson gymnasiet. Sveriges regerande ponnychampion hade tänkt söka travgymnasiet på Wången, men i stället blir det samhällsvetenskapliga programmet hemma i Hudiksvall.


– Jag tänker satsa på att bli travtränare och då måste man ha gymnasieexamen. Wången var en möjlighet, men det blev svårt att flytta eftersom jag måste få ihop med mina egna hästar som jag tränar här hemma.

Hemma på gården Hammering, på höjden ovanför Hagmyrens travbana, tränar Emelinda sex egna ponnyer.  Fyra "shettisiar" (shetlandsponny) och två "russ" (gotlandsruss). Dessutom har hon två passhästar i pappa Jan-Olov Perssons stall, sitt eget kallblod Järvsö Neo och den norske stjärnan Tekno Eld.

– Många tror att det är pappa som tränar mina ponnyer, men så är det inte. Visst kan han vara ett bollplank, det behöver alla för det är inte så lätt att träna en travhäst. Det är mycket som ska planeras och falla på plats. Jag går min egen väg. Det lärde jag mig av min första ponny, Hamras Neo. Pappa hjälpte mig en gång att lägga upp ett hårdare träningsprogram – men då gick det bara sämre.

Den egna vägen går via tidiga mornar. Emelinda kliver ur sängen vid klockan sex för att släppa ut hästarna i hagen innan skoldagen börjar. Hon har idrottsspecialisering på schemat, vilket innebär att tisdagar och torsdagar börjar hon först 10:45 och hinner träna lite häst. Skoldagen är slut strax efter klockan tre, och då väntar träning och pyssel i stallet. Det är läxläsning och blir långa dagar.

– Hästarna är min livsstil, jag har valt det här. Det är klart man kan hänga med kompisar också. Man har många vänner inom sporten och det är en bra sammanhållning ute på tävlingarna. Jag är en väldig tävlingsmänniska och det är klart man kan bli arg om man förlorar. Speciellt på mig själv om jag inte gett hästen rätt förutsättningar. Man vill prestera.

Pandemiåret 2020 tog Emelinda 29 segrar på 74 starter vilket ger en segerprocent på 39. En siffra som stjärnkuskar som Örjan Kihlström, Björn Goop och pappa Jan-Olov bara kan drömma om. Den seger som ligger henne varmast om hjärtat är vinsten i Kriteriet med shetlandsponnyn Masseratii Q – som var stor favorit.

– Jag var så nervös att det skulle bli en flopp. Han har varit hos mig sen han var två år gammal och känts bra, fint steg och stam. Inför loppet hade han varit överlägset snabbast, och många tyckte det var klart på förhand. Att få vinna var en dröm.

Emelinda ser fram emot att ponnysporten ska få synas på stora travdagar igen när pandemin är över. Det betyder otroligt mycket att få visa upp sig för inför en riktig publik på Elitloppet, Sprintermästaren och Derbyt. Själv har hon precis tagit licens för att köra stor häst, och nu när Emelinda är sexton år siktar hon på att debutera i ett ungdomslopp. Gärna med ett kallblod.

– Jag tycker kallblod är en jättebra övergång mellan ponny och varmblod. För varmblod går betydligt mycket fortare än en ponny. Det har mest blivit så att tjejer håller på med ponnytrav, och sen är det killar som kör varmblod. Men jag tycker det har blivit mer killar som kör ponnytrav. Det är bra för det är viktigt med variation.