På en övergripande nivå ligger Sverige långt fram, kanske allra längst fram, men vi får aldrig stoppa huvudet i sanden utan måste hela tiden jobba framåt, säger Svensk Travsports hästvälfärdschef Mattias Falkbåge.
Social License To Operate är en benämning som nämnts allt oftare runt om i världen de senaste åren.
Vad det handlar om? Samhällets informella acceptans och godkännande av en verksamhet. I Travsportens fall? Hur vi framförallt tar hand om våra hästar.
Djuren har försvunnit från cirkusar då samhället inte ansåg att det var någon bra hästvälfärd. Tester på djur har stoppats i många delar av världen, tjurfäktningar har förbjudits och hundkapplöpning har stängts av efter uppmärksammade brister på djurvälfärden.
- Vårt basarbete utgår från vårt djuromsorgsprogram Travarhälsan. Något Svensk Travsport började med för drygt tolv år sedan. Det handlar om egenkontroll, det vill säga att de aktiva har ett stort eget ansvar. Sen har vi stallbackskontroller där ett urval av hästar kontrolleras innan lopp och där vi utvecklat konceptet senaste åren och nu även gör kontroller efter lopp. Och sen har vi campkontroller när vi åker ut till de stall alla med licens befinner sig. Vi gör 800-900 campkontroller per år vilket gör att varje licensinnehavare kan förvänta sig ett besök ungefär var fjärde år om de inte får någon anmärkning.
- Får man däremot någon anmärkning görs det uppföljningar, tidigt om det är något mer allvarligt och lite senare om det är mindre anmärkningar, säger Mattias Falkbåge.
Sedan drygt 5 år tillbaka har Svensk Travsport ett visselblåsarsystem. Det vill säga att man anonymt (om man vill) kan anmäla när man bevittnat någon brist eller att någon häst riskerar att fara illa. Anmälan görs på en direktlänk på Svensk Travsports hemsida.
- Vi får in ungefär en handfull ärenden med information varje vecka. Men det är en stor spännvidd på dem. Det vi önskar är att när man anmält någon anonymt så klickar man också i att man vill ha en anonym digital brevlåda. Annars kan vi aldrig höra av oss och ställa följdfrågor som kan vara relevant.
Då blir ärendet likt ett polisärende. -Till viss del liknar det ett polisiärt arbete med utredning och se över vilken bevisning som finns. Vissa koncept har vi tagit från polisen, men en viktig skillnad är att vi inte är någon myndighet och har inte några tvångsmedel som tex. polisen har. Det behöver vi anpassa arbetet efter men vi har reglementen inom travsporten där stöd finns för att bland annat göra kontroller av hästar och stallmiljö. Om en tränare till exempel vägrar att släppa in oss i ett stall, så får det konsekvenser utifrån det regelverk som gäller för utövare inom travsporten.
Den närmsta tiden kommer hästvälfärdsarbetet på Svensk Travsport ha ett stort fokus på utrustningsfrågor.
- Vi har sett i andra länder att myndigheter gått in och lagstiftat kring utrustning. Det är viktigt att Svensk Travsport behåller initiativet i arbetet kring utrustning. Utrustning är en stor fråga och därför har vi precis tillsatta en utrustningsgrupp som kommer att träffas för första gången om ett par veckor.
- Här är det viktigt att vi samarbetar med de aktiva varför aktiva varför det finns representation från A-tränare, B-tränare samt en kallblodstränare. Detta är en uppstart och därefter kan gruppen utökas efter identifierade behov. Vi behöver vara proaktiva kring utrustningsfrågor, säger Mattias Falkbåge.
I bilden här nedan ses nyckeltal inom hästvälfärdsarbetet.
